Den fri tankes kraft

Har ni funderat över hur 'tanken' fungerar/gör? När jag, som jag brukar på morgonen, funderade på vad som ev skulle kunna bli ämnet för dagen på bloggen. Slog det mig att detta inträffar istor sett på samma ställe varje gång. Kanske inte så underligt då jag ju går samma sträcka varje morgon. Häggen, föresten har nu tappat nästan alla blad men syns fortfarnade eftersom salixen har sin blad kvar.
Självklart stannade jag upp vid denna tanke. 'Varför tänker jag på olika sätt'.
Detta sker ju när jag går på 'spången' . Kanske är det av den anledning att just på spången kan hundarna inte hitta på något. Jag kan släppa omgivningen och låte tanken fara fritt (min önskan har kanske hörsammats; så var varje promenad med Hessa).
Tanken for verkligen fritt, ibland kändes det som om det var en orkan ihuvudet. En sak som jag samlade in i lagret av tankar var när de där stora låtande fåglarna kom flygandes. Om de är svanar eller gäss kan jag inte säga. Jag ser ju knappt skillnad på en gås och en sparv. Älg och rådjur vet jag dock hur man skilljer på men det där med fåglar, det är ett mysterie.
Hur som flög gjorde det som fåglar brukar. Det var riktningen jag reagerade på. Samma sorts fåglar flög nämligen, helt ostrukturerat och vimsigt, i en syd/sydvästlig riktning förra onsdagen när vi tränade, GHK. Idag flög de istället, fast strukturerat och prydligt, i en nord/nordöstlig riktning (dvs 180 grader mot varandra).
Varför gör de så? Ska inte fåglar som nu inte ska vara här i vinter flyga söder över? Ja, dessa gjorde inte det i alla fall. Jag lär nog inte få någe svar för de försvan.
Promnaden fortsätter och jag märkte efter en stund att D har kommit på att matten gärna ser att han håller sig straxt bakom. Han knaktade på där och K snosade runt. En annan bidragande orsak till min filosofiska tur är ju oxå att Z fick gå med gubben och jag endast hade de två med mig. Det blir ju lugnare då. Enda insedenten var när K höll på att bli överkörd av en cykel. Idag var det tusentals cyklar som vi mötte. Det är kanske de inslag jag tycker minst om här. Men bor man i en cykelstad så gör man.
När vi väl har passerat spången och åter har fast mark under fötter & tassar brukar cyklarna minska. Här kommer det istället en och annan springtjomme. Det är oftast samma tjomme och hundarna har lärt sig att detta är ok. Så min tanke kan fara iväg igen. Löven ligger mer på marken än hänger på träden. De är fortfarande härligt brandgula men kanterna börjar bli anfrätta och skiftar lite åt brunt. Det är en härlig höst morgon. Lagom svalt, lite dis, och så regnar det precis så där så att man måste fundera på om det är en regndroppe eller en insektsom fastnar på kinden.
Ett brutalt uppvaknade! Hundaran har hittat en fläck. De har tvärnitat och borrat ned nosen i marken. Min arm sträcks ut och ett välbekant 'knyck' i axeln.
'jaha, då var vardagen här igen'. Husen torna uppsig framför oss, cyklaran kommer på led och bilarna börjar så smått backa ut från sina garaguppfarter.
Det var skönt så länge det varade, min mini semester i landet fantasia el tanko.

Ha det!

/Hanna