fredag 29 februari 2008

Jag tycker om mitt arbete

Jag är en lyckligt lottad människa, så är det! Jag får jobba med något som bara blir roligare å roigare ju längre jag håller på med det. Detta har aldrig inträffat förut i mitt yrkesverksamma liv. De flesta arbeten blir slentriana med tiden. När jag har varit på samma arbetsplats i ca 6 månader så har jag för det mesta klurat ut vad det är jag ska göra och i vilken ordning jag ska göra saker för att det skall vara effektivt och smidigt. Jaha å sen då? Ja, det är ju bara att utföra arbetsuppgifterna och se glad ut. Inte specielt inspererande måste jag säga. Iofs har jag jobbat med grisar i ett par omgångar och det är ju kul för grisar är roliga djur som hittar på en massa underliga saker för att roa sig. Å roa sig det gör de för de har ännu tråkigare liv än vad jag har. Stackrarna.

Nu i alla fall så är jag ju innom forskningen och det är helt underbart. Jag får göra nya saker varje dag (i bland är det samma metod som används men olika frågeställningare så det blir ju nästan som nya saker). Jag lägger upp jobbet på egn hand och planerar min tid i stort sett själv. Detta innebär dock ibland att jag missar grovt och får jobba på lite underliga tider och inte alltid 'vanliga' längder på dagen. Men vad gör detta när man som en dag som denna helt enkelt bara kan bestämma sig för att 'nääää, jag byter ut fredag eftermidag när det är sol och skönt mot lördag dag när det ska blåsa och regna små djävlar'.

Sagt och gjort jag åkte in i morse och tog hand om de experiment som jag hade på gång snackade lite med arbetskollegerna och kolla mailen. Sedan åkte jag hem och har precis avslutat ett kortare fjärr-pass med D i väntan på att 'plastsonen' skall komma hem ed mjölk (till mitt kaffe) och att PT'n + Lena ska bli klara med sin jaktträning så att vi kan ta ett seriös-pass nere på klubban här i stan. Allt detta hinns dessutom med medans mannen sover, efter att ha jobbat natt, och hundar, ungar, fruar (fas jag tror nog bestämt att just detta skall vara singular 'fru') kommer att vara glada och nöjda när mannen kliver upp och vill inleda fredagskvällsumgänget. Helt strålandet!


Jag är en lyckligt lottad människa som har ett bra liv. Känn hur mina gladenergi smittar av sig och njut av dagen!!



Ha det!

/Hanna

torsdag 28 februari 2008

Återuppståndelse likt fågel Fenix


Hej alla där ute.


Efter det att jag bytte till en annan bloggvariant och dessutom gick i något som mest liknade en dvala har jag nu (föroppningsvis) åter hittat ut i cyberrymden. Våren är här och det mycket tidigt. Redan för ca 2 veckor sedan kände jag en värmande solstråle på kinden när jag var ute på en av mina sedvanliga promenader med djuren. Det var en underbar kännsla på huden. Jag riktigt upplevde hur D-vitaminet började tillverkas och pumpas ut i resterand delar av kroppen.

Djuren tycker också att det är mysigt att hoppa runt på vårleriga vägar med mängder av vattenpölar. Det finns dessutom vattenpölar för bägge storlekarna och det uppskattar Krummelur. Han är ju inte riktigt lika övertygad, som Guling, om att det bästa som finns är att bli blöt om magen. Guling han vill helst bli blöt ända in i örongångarna. Då är livet toppen.

En kompis (som är lycklig labbe ägare)berättade här om dagen att hon hade införskaffat sig simmföttere för att hinna med att simma i samma takt som hunden. Låter ju som en rolg idé om man nu tillhör de som uppskattar att bli blöt ända in i örongångarna. Jag tillhör inte denna kategori av människor. Så jag ch Krummel håller oss nog på strandkanten och bygger sandslott eller likande om ett sådant tillfälle skulle överrumpla oss under sommaren.

Vad har jag annars pysslat med sedan sist??

Mest jobbat faktiskt. Men lite hundtränng har jag även hunnit med. Min PT har inte tröttnat på mig (ännu) utan vi har faktiskt tillochmed anmält oss till en tävling. Hon i lkl3 och jag + D i lkl2. Det blir säker kul. Idag har jag lyckats med bedriften att korrigera ca 3 sek för sent vilket innebar/innebär att jag nu har fått backa bandet till ruta 1 igen på momentet 'fjärr'. D såg mäkta förvirrad ut när han fick klart för sig att om matten står på ca 4-5 m håll och säger 'sitt' så betyder det inte att han ska sätta sig utan att han ska ligga kvar. (F'n va trött jag blir på mig själv ibland. Undra om man kan belägga sig själv med träningsförbud?). Korrigeringen var avsedd för att bryta att han vid 3:e förflyttningen vrider ut rumpan. Men som skrivet, den kom ngt sent och D ligger stenäkert för tillfället. Jag hade ju tänk mig att egna närmaste träningstiden till att bygga om mina höger och vänster svängar men det får vänta ett tag till.

Nu ska jag hoppa ut till tv'n och titta på sjöräddarna (eller vad de nu heter).
Jo ni kanske undrar över bilden... det är små Linderökultingar som bor/bode på Ulriksdal sommaren 2007. Gulliga eller hur? Grisar det är fantastiska små varelser de. Lättlärda är de också. Jag brukade roa mig med att träna lite olika 'pelle grisar' när jag jobbade som svinskötare (för herre jätte länge sedan).


Ha det!


/Hanna