Tänk om man kunde gå tillbaks i tiden... Då skulle jag istort sett ge nästan vad som helst för att få uppleva ytterligare en dag ihop men Hessa (bara Hessa). Dvs den tiden i mitt liv när det bara var hon & jag. När vi tex bodde i vår lilla stuga här i U-a.
Varför vill jag det?
Jo ,nu på morgonen har jag trolige gjort av med mer kalorier än på länge. Jag är helt slut! Å jag som har sagt att jag ska städa huset idag, när gubben & F är på fotbollsmatch. Just nu känns det som om jag behöver en regäl dos av soffa, ryggläge och animalplanet.
Upprinnelsen till detta drenage av enerigt är en morgonpromenad ihop med hela flocken (dvs just guling & smågrabbarna). Detta är en total prövning på den hundkunskap jag har samlat på mig genom åren. Bägge de små hundifierar det som i 'storhundsfolks' mun heter just 'små/dvärghund'.
I vanliga fall går det hyfsat bra när jag endast har D & K, men när faktor Z kommer med då blir digramet helt klart tre-dimotionelt (axeln 'z' bekriver ju just hur faktorn påverkas i rymden).
Z är en 'föstahund' och K är något åt det hållet också. Resternande del av fam. hade inte haft hund innan jag & H kom in i huset. H var som sagt 'klar'. Hon viste vad och när man skulle/förväntade sig utföra saker. Även om detta blev lite förslappat med åren. Här borde jag ha reagerat tidigare. Men jag har ju mest egnat mig åt att dressera hundar, inte män och barn (får jag ta till mitt försvar).
K, som är mannens hund (på pappret) har utveklats till en riktig 'bratt'. En bortskämd lite kille som vet att han kan göra nästan vad som faller honom in och att det finns en curlinghusse (och även en matte) som fångar upp honom på dunkudde om han mot för modan skulle falla. Han vet någonstans att det ändå lönar sig att gå ordentligt i kopplet och att göra (nästan) som hans människor säger. Ja, så är det, tyvärr. Han äger oss och inte tvärtom...
Z, det är en kille med testosteron det vill jag lova. Halterna har knappast sjunkigt efter det han fick 'göra' två kullar. Han har en total uppfattning om att han är snyggast (det finns det papper på dessuton, cert, bir + big plasering) och tuffast. Han har en historia med att göra fulla utfall mot mötande, uppdykande hundar. han blir upprörd på animalplanet och bilar som kör förbi tomten osv, osv. Men någonstans där inne, bakom det enorma stora, klotrunda, mörkbruna, lite sorgsna ögonen klickar det ändå. Att bli trimmad (även 'intimrimmad'), få klorna klippta, tandstenen skrapad oach alla dessa andra saker som brukar vara ett rent h-v'et med denna sortens hunddjur, fungerar 100%-igt.
D, han är som han är. Ett litet odjur i lamkläder. Han går där, gör som man säger och bara är med. Ända tills han märker att fokus är omriktat. Då passar han på att 'göra som han själv vill'. Fast i ärlighetens namn så är det lite av hans charm. Att 'göra som han vill' innebär för det mesta att han helt vild and crazy går ca 2dm längra fram vid 'här' kommando, eller tar 2-3 steg extra när jag säger 'stanna' osv. Som sagt det är lite av charmen med den gula varianten av denna sort hund (det där 'r' ordet som jag inte tänker stava till). Detänker själva och överväger situationen innan de utför beteende (lite om en rottis, and I love it)
Vad hände nu på morgonen då?
Jo, i valiga fall om vi har alla tre hundarna (som nu nä Z:as matte & husse är på Kreta) så får mannnen följ med på alla promenader och antingen ta Z:a eller D+K. Just nu är han delligerad till Z, för jag har lagt in en växel på att få K till att sluta bli så f-benat fixerad på andra hundar. Detta går rellativt bra. han kan numer sätta sig på sin lilla rumpa (om det inte är för blött vill säga) och stanna där (om inte den andra hunden nu råkar gå emot, titta på K eller på något annat sätt upplevas som ett stort hot mot kungariket Krummelur). Han är inte helt tyst och det tar kanske 30-60 sek efter det att den andra 'hemska'hunden har passerat innan han kan återkoppla till mig. Z han har utveklat detta beteende ett par steg till. Det gick så långt att han fick riktigt otäcka omriktade beteenden. Han högg den som befann sig i andra änden av kopplet. Blodvite uppstod... Här kom gränsen kan man ju säga.
Numer är han under guds tukt och förmaning. det börjar bli något bätter.
Probemet är dock att när Z och K kommer tillsammans bildar de en alians (å det vet vi ju, de flesta, hur en alians slutar). Därav att dessa bägge unga herrar inte får promenerar ihop, åtmisntonde med endast en människa i följe.
Gubben & F skulle åka i morse. Som vanligt är det lätt kaotiskt inna de kommer iväg och inte hanns hundara med. Det slutade sonika med att jag blir tvungen att ta alla tre ('ja, men gå två promenader då.' 'Näää, det orkar jag inte').
Jag har ju ändå haft hundar i snart 20år. Ett antal valpar dessutom. Dvs jag tog ett par tre snack med Z som liten urgulligt luddig 1kg tung valp och det sitter i rätt så bra fortfarande.
Ut bland folk & fä gick vi. G & K kopplas loss och Z får gå i koppel om jag inte har fri sikt minst 200m. Till saken kan läggas att Z har en liten tendens att dra i kopplet så att han 1 dör kävningsdöden eller 2 kan få luftrörskolapps. Några små tillrättavisningar med tillhörande röstkommando så att han inser att det är 'mormor' som är i slutet av dragankarlinan.
Jag får lov att vara 100% uppmärksam på 3hundar+ omgivningen, eftersom vi kom ut lite sent och stadsborna brukar 'mortionera' på helgförmidagarna.
Vi överlevde alla fyra denna promenad, men gud vad jag saknar min Hessa!!! Hon har en gloria som lyser starkare än någonsin.
På den tiden det begav sig gick jag obehindrat hur jag ville med en hund som aldrig kulle få för sig att göra något som skulle innebära ett större energi uttag än vad nöden krävde.
Det var tider det. Kanske kommer vi dit en dag (gulin & jag). K får jag nog nöja mig med om han kan lugna ned sig och passera hundar utan att få fnatt. Det blir skönt när denna dag kommer.

Ha det!

/Hanna