vad är tiden igentligen?

Jag har börjat med en egen liten studie av hur lång tid/ antal tillfällen det igentligen tar att lära in ett moment på/för en hund. Varför? jo jag märker på mig själv (och även på andra) att det männskliga tålamodet tryter rellativt snabbt i en inlärningssituation. Själv kan jag komma på mig själv med att tänke (typ) ' för h-vete är 'hunn' helt korkad eller??? Hur många gånger ska jag behöva tragla detta innan han/hon fattar igentligen'. Så nu har jag bestämt mig för att ta reda på detta.

Uppgiften som Guling ska lära sig är både enkel men ändå svår. Här hemma finns en cykelväg och på ena sidan är det en salixodling och på den andra ett stråsädesfält. Nu har bonden gjort storbalar av halmen (dvs stora rektangulära balar) som ligger kvar ute på åkern. En av dessa ligger ca 25m från cykelvägen med bredsidan till. Uppgiften går ut på att D ska, på mitt kommande 'klättra', springa rakt ut till balen, hoppa upp på den samma, vända sig om och lägga sig ned (lite som bordet i agility). Varje gång får han sin 'maxbelöning' dvs en tennisboll.

det hela började kanske för en vecka sedan och jag har gått förbi balen 5ggr under denna tid. jag gör bara övningen när jag är på väg bort från hemmet. När/om vi går denna väg tillbaks passerar jag bara förbi (för jag vill inte riskera att han ska få för sig att varenda storbal endast är tillför att han ska klättra omkring på dem).

Första övningaran var att lära honom att tro på sig själv att han kunde hoppa rakt upp på denna bal, avstånd ca 1m. resultat bra + att även lilla krummel (32ca över havet) fick känslan av att vara överhundig och hoppade även han upp mot balen. Han lyckades faktiskt nästan, frambenen & bröstet nådde upp men sedan behövde han en 'putt i rumpan' för att hela kroppen skulle hamna rätt. Han har numer gett upp detta och har istället övergått till att leta efter harkarameller bland stubben.

Idag/morse såg jag en klar tendens till att övningen börjar falla på plats. D tittar mot balen när vi närmar oss, tittar mot mig & fortsätter sedan framåt då inget kommando kommer från mig. Jag visslar in honom och sätter upp honom i rätt riktning. Vi är nu ute på cykelvägen. Kommando, D springer ut ca 1/2 sträckan, vänder sig om (för man vet ju aldrig, kanske den där tennisbollen har kommit fram redan nu. Nähe det hade den inte). Nytt kommande och en liten vift med handen. D vänder upp och hoppar upp, vänder sig och lägger sig ned (mkt fixerade på vart min 'tennisbollshand' är). Belöning, D glad, matte glad, krummel glad för han hittade en hel hög med harkarammeller.

det är en snutt kvar men jag tror nog att jag kommer att få ett svar på min fråga. Har även börjat fundera på att utöka denna studie till att försöka ta reda på hur lång tid det tar att avprogrammera ett beteende.

Ha en bra dag där ute i etern eller om ni nu istället väljer att gå ut i höstvädret. själv ska jag sitta och jobba vid dator hela dagen.

/Hanna