onsdag 17 oktober 2007

Max-boll, del 2 & äntligen vet jag vad barn är bra till

Jaha, så blev även detta klart för mig. En maxboll kan vara mer eller mindre max. Och beroende av hur mycket 'max' jag vill få ut måste jag först utväreder ur mycket 'max' just denna maxboll har. Skit bökigt fakiskt. Här inbillar man sig att 'jaaaaa, så bra. Om jag har en sådan så kommer allt att gå galant'.
Pang, poff, dunder, så slår verkligheten till som en åsksmäll mitt på en solig sommardag.
vad svammlar jag om???
Jo, jag var ju på kurs för Roland S förre helgen och då konstaterades att D vill ha en stor mjuk grunka att bära runt på mendans jag klappar och tjålar med honnom. Då blr han så där 'r-hunds' glad och mitt mål med målbild/förstärkning/belöning uppnås. Så galant. Så enkelt. Så geneigalt. Kan tyckas.
Jag åker hem och grunnar lite på detta och (eftersom jag nu för tillfället inte är betrod av LS att framföra motordrivet fordon på väg) kommer fram till att jag inte kommer att lyckas med bedriften att inhandla en sk 'max-belönings-boll (maxboll).
På en hylla ligger sedan en längre tid ett kanninkinn. Jag inhandlade detta då jag i panik fick för mig att 'D kommer aldrig att ta ett hårvilt i sin mun' (varför jag nu fick för mig detta kan jag inte riktigt svara på...). Skinn inhandlades och D apporterade. Så bra. Skinnet hamnade på en hylla och fortsatte sitt liv(fd liv) som dammsamlare.
Nu kom jag ihåg skinnet. Men bara ett skinn så där fungerar inte så bra att kasta omkring. Jag rotade runt en stund bland lådor och prytlar och hittade att par gammla barnraggisar (lila, så de måste ha varit Carros och hon är idag typ 22år så hon kommer nog inte att sakna dem. dessutom var det hål i dem).
In med raggisarna i skinnet och så knöt jag ett jättelångt snöre runt. På nästa promenda prövade jag min nya max-boll. D blev så där vindögd när han fick syn/nos på skinnbollen (hmmm, nytt ord kanske? Pälsboll får det bli). Vindögd och med öronen pekandes rakt ut försökte han få sin hjärna att signalera till resten av kroppen att utföra det som 'hon som höll i & hindrade honom från pälsbollen' sa. Det gick sådär, kan jag ju medge.
Resultatet är att max-bollen är en total max-boll. Jag måste hitta en lite minder max-boll (så då blir det pälsboll= MAX-boll och nästa boll= max-boll). Jag kan i alla fall använda min fina pälsboll till ink och som förstärkning till avlämnande av apport tänkte jag.
Men nu är det tillbaks till ritbordet och fundera på vad som är 'max' och hur mycket 'max' det ska vara beroende på vad jag vill ha ut.

Ha det!

/Hanna

6 kommentarer:

Anonym sa...

Ibland kan det bli FÖÖÖR mycket, jag minns själv en händelse med en and, då var det livat vill jag lova =)

Anonym sa...

Vilken tur att det inte bara finns ETT facit för inlärning! Vi fortsätter med vår AIK-boll ikväll :)
Tack för den trevliga promenaden/rastningen/träningen igår! /Birgitta

guling&smågrabbarna sa...

Hahahah,ja det är gulliga de små när det är livat. Fast jag tar hellre för mycket än för lite.
det var mycket trevligt med sällskap igår, det tyckte vi alla tre. Träna på nu ordentligt.

/Hanna

Anonym sa...

Herrejestanes vilka mysko bekymmer som uppstår i seriösa hundägares liv!

Charlie har förresten efter ett par års kämpande ännu inte lyckats bita av mer än öronen o nosen på sin igelkotte. Men han bär i alla fall stolt runt på den.

O det enda jag sett honom totalt uppmaxad av är andra hundar (nuförtiden även av andra saker som skulle kunna vara en hund, såsom mindre barn o barnvagnar eftersom han ser lite risigt...) o husse.

Uffe rapporterar att han inte heller käkat upp kattungarna (som heter Petter o Frida o nu är vaccinerade o befriade från öronskabb samt ohyggligt bortskämda) även om han gör tappra försök. Men den elaka naturen har sett till att små kattungar är mycket snabbare än snart 12-åriga shäfrar...

Anonym sa...

PS
Kan du inte knycka något lämpligt uttjänt mjukisdjur av Freddan att ha som max-boll? Eller knåpa ihop nåt stort o mjukt av tex en gammal barn-t-shirt fylld med fler gamla raggisar? Kanske inte är fullt lika upphetsande som kaninskal fyllt med strumpor...

guling&smågrabbarna sa...

Låter som en ide det där med tröjja alt mjukisdjur. Får grotta i det.
Va bra att de små kattungarna mår bra. Vi pratade om den idag (Cilla å jag). Jag lovade att fråga hur de hade det. Nu vet jag. Tackar.

/Hanna