torsdag 1 november 2007

Migrän & choklad/hallontårta

I måndags hade jag mitt livs första (å förhoppningsvis sista) migränanfall. Fy för snabelen vad hemskt det var. Att jag får lite ont i huvudet framt eftermidagen är inte allt för ovanligt. Jag är helt i koffeinets våld. Dricker jag inte 2-3 muggar kaffe på morgonen så talar min kropp om detta för mig framåt tidig em. Det är inte så svårt att fixa. Jag intar lite sanbbt å lätt en liten kopp med starkt kaffe å vips mår jag prima igen.
Så gjore jag även denna dag. Samt att jag la mig och vilade en timme. När jag gick upp igen kändes det bättre men inte 100%-igt. Så jag bestämde mig för att gå en sväng med hundarna. Frisk luft brukar göra susen. Efter ca 300-400m kom jag till insikt med att detta inte skulle gå så bra. Ingen teleon hade jag med heller, så att ringa hem för att be om hämtning var bara att glömma. Hundaran ville ju dessutom faktiskt bli rastade så jag fortsatt rundan (något avkortad dock). Ögonen kändas som om de skulle sprängas när jag försökte att se rakt fram (pga gatubelysningen). Efter ytterligare ca 500 ville det sig inte. Jag blev tvungen att stanna för att tömma maginnehållet (tack å lov så fanns där inte så mycket) i en buske. Hundaran var mäkta förvånade över mattes nya promenadbeteende...
D passade på att försöka jaga lite hare (eftersom nu matten gick så otroligt långsamt och inte brydde sig ett dugg om vad han och K höll på med). Tur att min hjärna inte var helt förmosad så att jag uppfattde vad han hade för plan och lyckades stoppa honom (det lilla odjuret).
Efter, av vad jag tyckte, en evighet var jag äntligen hemma där jag släppt djuren fritt till mannen, lyckad få av mig ytterkläderna och rasade i säng. Helt övertygad om att jag hade fått vinterkräksjukan eller influensan. 2 timmar senare vaknade jag till och var pig som en mört.
Planen för kvällen hade från början varit att jag skulle ned till 'klubban' och bjude på LP & Nkl tårta/paj. Jag hade handlat hem allt för att göra en stor anannaspaj men som det blev nu hade den inte meckats ihop. Fast anannaspaj är ju alltid gott så jag gjorde en i alla fall. Kan ju säga att familjen såg lite undrande ut är jag från att ha varit en näst intill döende människa hoppar upp och börjar baka några timmar senare. God blev den i alla fall och jag hade dessutom kvicknat till i tid för att hinna se Cesar Millan kl 8 (vilken tur jag hade :-)
Klubbkompisarna (de elakingarna) hade föga medlidande med mig. de bestämdes snabbt och lätt att onsdag skulle bli en bra dag för mig att leverera de utlovade kalorierna. Nu är det ju så att jag har en å annan sak att göra på jobbet (å måndagen blev ju ett antal timmar kortre än planerat) så att jag skulle hinna baka ytterligare en paj och hinna ned tll klubben till kl 7 på onsdagskvällen var bara att glöma. Tack å lov för konditorier!
Jag beställde en 15 bitare choklad och hallon tårta istället. Den levererade i går kväll och passande nog hade de uppstart för en valpkurs denna kvällen. Kursarna tyckte att detta var en trevlig klubb som bjöd på tårta till fikat. Stakrare de när de kommer nästa gång å det bara är en slät kopp som erbjuds. Herrens vägar äro grymma ibland...

Ha det!

/Hanna

1 kommentar:

Anonym sa...

Hmm, det var väl den ananspajen jag skulle få receptet på?!
Kanske dags att börja se över vad som gäller när det handlar om att bjuda på tårta etc. /Birgitta