Bygga om eller renovera? Kanske bygga ut?

De senaste dagarna har ägnats åt analys av fokus (fokus från det gula djuret då). Jag har kommit till insikt med att jag totalt har misslyckats med att få D att begripa vad ett linjetag är. Att det har något med att han ska lämna mig bakom sig och så småningom hitta en dummi begriper han. Samt att när väl dummin är lokaliserad så skall denna återföras till mig.
Att han (eller rättare jag vill) ska gå rakt och snyggt i den riktning jag pekar (med hela handen som någon hobby militär) har fallit mellan stolarna. När jag började titta på detta såg jag ett klart mönster. Han går ut rakt ca 5-7 m sedan kommer en båååågggge åt något håll för att sedan segla tillbaks på den (min) tänkta linje och till målområdet. Ja jo han hittar ju dummin men jag inser ju att den dag han inte har varit med å lagt ut dummin så kommer bågen inte att vara en båge utan en mer eller mindre krokig linje.
Varför gör han på detta viset??
Jag la ut ett målområde och gick sedan till appellplan för att köra lite lkl 3 moment. När jag sedan gick tillbaks för att ta linjetaget hade bågen fått en radie på kanske 10 m. Hmmm. Jag satte mig på kvällen och grunnande på detta. Efter en stund kom jag in på momentet ’rutan’. I gentligen är ju detta samma sak. Jag ställer upp och ’riktar’ D (genom att fråga ’var e rutan?’) och här fokuserar han glatt upp och riktar sin energi framåt/utåt. När jag ställer upp för linjetag virrar han med blicken åta alla håll och kanter samt att kroppen ser ut som en makaroniskruv. Inte underligt att den så kallade linjen blir som en sprial.
Vad är skillnaden? Jag bokade upp uppföderskan för ’problemlösning’ och åkte ut i lördags. De braiga barnen hade hört ryktet om mitt anländande och hade bakat en kladdkaka. Så vi började ju självklart med teori och energi intag. Vädrets makter var (inte) med oss och en åskskur kom precis som vi skulle bege oss ned i hagen. Så vi fortsatte med fika, kaka och babbel.
Väl nere i hagen gjorde jag några övningar som jag brukar gör och efter lite funderande och grunnande kom lösningen som en glödlampa i serierna.
Jag är helt enkelt för sölig! När jag ställer upp för skick så fokuserar D upp nästan på direkten och jag missar detta (då jag troligen just då håller på med att fånga min pipa som hänger å dinglar). När jag sedan begär att han ska rikta in sig så fattar han nadda. ’Vadå är det inte åt det hållet? Nähe då tittar jag lite hit och dit istället’. Jag börjar mecka runt och sedan är förvirringen total. Stackars liten hund!
Nu är ju detta beteende befäst hos D så här blir det till att bygga om från grunden. I och med att problemet ligger i utskicket så skalar jag bort allt som inte har med utskicket att göra. Inte så svårt som det låter. Jag ställer helt enkelt ut en skål med kattmat i stället för att lägga ut en dummi. Då finns det inget att apportera. Om och när detta sitter tror jag att jag ska använda mig av de otroligt användbara snusdosorna (dessa används frekvent inom brukset). Då kan han apportera dessa och så har vi kattmatskalas hos mig.
Vi tittade även på ett litet annat bekymmer som har uppdagats, nämligen att D tycks glömma bort apport nr 2 vid dubbelmarkering. Här har jag inget att skylla på mer än mig själv. D var (är troligen om bara jag får till det) en mycket bra markör. Så då slutade jag helt enkelt att träna detta. När jag nu har börjat kolla av de olika varianterna av apporter som troligen kommer i ökl så fanns detta inte kvar. Samma här; jag är sölig och dessutom vill jag gärna lägga mig i hans arbete. Dvs jag tycker att jag ska bestämma vilken apport som skall in först. Troligen virrar jag till det i det gula huvudet med mitt jockande istället för att koncentrera mig på att få till olika svårigheter i apporten som D kan lösa på egen hand (= bygga upp ett bättre självförtroende). Här blir det renovering av momentet, istället.
För att avsluta lite skojjs så tog vi med lite hundar upp till sjön och gjorde markeringar och linjetag på vatten. Jag prövade mitt ’nya utskick’ och det tycks som om D uppskattar denna variant. Skönt, för det betyder ju troligen att ombyggnaden inte kommer att ta hela sommaren. Vi gjorde även ett motivationssök i vassen som jag tycker att D löste på ett förnämligt sätt mtp att han aldrig har gjort ett simmande sök förr. Endast en boll kvar, men något ska väll Totte få roa sig med oxå?

Ha det!

Hanna